> Milsbo.com / Historia / Sida 3


Bykassan
Skifteslagets inkomster och utgifter kom så småningom att skötas av det som i folkmun kallas bykassan. Många gemensamma uppgifter som snöplogning, gruskörning o.s.v., kom med tiden att hanteras av bykassan. Medel ur bykassan har bland annat använts till inköp av snöplog, vägsladd, bilsläpvagn, röjsåg, rörgängverktyg, plantsättningsverktyg, skogsbrandsläckningsverktyg, första gatubelysningen, sand till badstrand och vägunderhåll. Bykassans inkomster kommer numera från Milsbo jaktklubb.

Gårdsnamn
Gamla gårdsnamn i Milsbo i nummerordning enl. fastighetsbeteckning från storskiftet (nuvarande boende inom parentes):
1. Berglunds, 2 Matteses (Hellberg), 3 Skräddars (Jonsson), 4.
Mases (Wenngren), 5. Melins (Eriksson), 5:7. Klockars, 6. Voltens, 7 Ingels,
8. Stenhols,  9. AndersLars, 10. (Ernbergs), 11. Skinnars (Hansson), 12. Pers, 13. Svens, 14. Mås, 15. Pålles, 16. Sers, 17. Skommars, 18. Voltens, 19. Björknäs, 20. Fäjens, 21., 22. Dunders, 23. Kvickers, 24. Stortäppa, 25. Sjons,  26. Tönses (Gustafsson-Vejde-Mörk), 27. Grabbens (Blåns-Haglund), 28. Bomans (Vejde-Wahl), 29. Strittens.


Schedins (Nu Lindmans)

Indelta soldater
Indelningsverket infördes under Karl XI tid och Milsbo by skulle hålla 4 soldater i överstelöjtnants kompani och rotarna var 92 Flinta, 120 Kvicker, 123 Styrvolt, 125 Fäjen, (soldaten kunde senare begära att få byta namn och så blev Styrvolt till Lind och Fäjen till Boman).
En rote är ett antal bönder som med kontrakt städslade en soldat. Milsbos 4 soldater ingick i 6:e korpralskapet som omfattade 30 soldater och ingick i överstelöjtnants kompani (Gustafs kompani)tillhörande Dalregementet.
Kompaniet omfattade utombrodelen av St. Tuna dvs. söder om Tunaån, nuvarande Gustafs och Silvberg, Torsång, Vika, samt delar av St. Skedvi och Säter.
Gustafs kompani hette före 1812 överstelöjtnantens kompani och hade sin övnings- och mötesplats i Mora by i Gustafs. Man övade också vid överstelöjtnantsbostället i Säter, som låg där Säters sjukhus i dag ligger. Efter 1796 flyttade kompaniet övningarna från Mora by till Rommehed, som nu blivit regementets övningsplats.
En egenhet för Dalarna är att här har det inte funnits några soldattorp. Soldaten avlönades i stället något bättre mot att han ägde egen jord, eller hade far eller svärfar som ägde jord. På så sätt hade soldatfamiljen sin försörjning kvar om/när soldaten stupade. Roten var nu tvingad att städsla en ny soldat, som i sin tur hade mark.

Rösåsens utsiktstorn
Rösåsen är Torsångs högsta berg (300 m ö h). Här byggdes 1935 en tornstuga och ett nytt utsiktstorn som var högre än det tidigare. Flera företag skänkte material och folk från byarna runt berget hjälptes åt med byggandet. Tornet har använts för brandbevakning, sommarläger för byns ungdomar och av försvaret för flygspaning under kriget. Tornet ägs numer av Borlänge kommun.





Byggarbetare vid tornet 1935


Föregående sida
 


Historiska bilder från Eva Blåns. Hör gärna av er ifall ni sitter inne på mer information & bilder!